Minns du den sommaren mormor la om taket?

Sammanfattande blogginlägg

Vad?

En målning:
En målning som innehåller teknikerna måleri samt collageteknik. Målningen är uppbyggd i olika rum där kvinnliga gestalter av olika slag är inplacerade.  Provdockor, dansande ballerinor samt kvinnor från en svunnen tid som läser tidningen. Dessutom finns en siluett av ett barn/en docka inplacerad i en dörröppning.

En film: 

En film som består av ett antal fotografier som lagts ihop till olika snurrande rörelser. Fotona är tagna dels på en barnprovdocka samt på mänskliga kroppar.  I fotoredigeringsprogrammet har de olika sekvenserna lagts ovanpå varandra med olika grad av genomskinlighet, vilket gör att man kan se de olika rörelserna samtidigt. Musiken i filmen är hämtat från Detektivbyråns album Wermland och låten heter ”Om du möter varg”.

Temana som jag har arbetat med i de båda verken är dels vårt minne, där jag har velat leka med tanken på hur det vore om en kollektiv ändring av människors minnen skedde. Har under projektet funderat kring minnet som sanning, efterkonstruktion, fantasi och lögn. Dessutom har jag arbetat kring roller man får, tar och har med fokus på ”den tysta duktiga flickan”.  Den snurrande rörelsen har varit viktig då jag velat plocka fram känslan av en dans man inte riktigt kan ta sig ur. Rörelsen återfinns i båda verken men i målningen var dansen till en början mer en symbol för en frigörelse från ”dockrollen”. Senare i projektet fick den snurrande rörelsen en annan betydelse.

Hur?

Har arbetat på ett undersökande vis där teorin och praktiken har varvat varandra och lett mig in på nya spår. Under projektet har jag provat på flera olika saker och funderat kring flera olika teman. Hittade i slutet av arbetet de trådar som kunde knyta ihop de temana som har intresserat mig under arbetets gång.  Jag har känt att jag i processen har flera gånger tagit steget från tanken till görandet för att avsluta i teorin (Här kan du läsa om min associationsbana). Som att jag ställt en tes i mitt huvud, hittar en praktisk väg för testa för att sedan läsa om det jag hållit på med. Känner att den konstnärliga processen gör att jag vill veta mer, som en annan ingång i teorin.  Att jag vill verifiera mina tankar mot någon slags teori, eller förkasta dem och gå vidare.  Det resultatet jag har nått tror jag till stor del beror på att jag har provat flera ingångar i arbetet, både teoretiska och praktiska. Trots det har sökandet efter ”det” i mångt och mycket varit frustrerande. Speciellt under de sista veckorna. I detta projekt likt i det förra projektet fick jag rådet att inte tänka så mycket och att släppa kontrollen för en stund. För mig tror jag att det var viktigt att testa på att inte ha alla svar när jag satte igång med det praktiska.

Bloggen har varit viktig. I bloggen har jag kunnat få ur och sortera de tankar jag har haft i huvudet. I texten kan jag pröva min tanke och se om den håller även utanför skallen.

Handledningen är en annan viktig komponent. Dels handledningen i grupp, men också den handledning som sker fortlöpande hela tiden. Det är också intressant att se hur handledning kan ske på så många olika sätt, då jag haft kontakt med tre olika handledare under perioden. I och med att vi har arbetat jämsides och att man kan följa olika processer jäms med sin egna upplever man tydligt att processen kan te sig olika beroende på vem man är. Detta är också en lärdom som man plockar med sig vidare in i sitt egna klassrum i mötet med framtida elever och deras processer. Försöker också plocka på mig tips från både lärare men också från mina klasskamrater. Detta gäller även under redovisningarna där man kan se att det finns olika sätt att ge kritik på. Tänker att det är viktigt att man i sin framtida lärarroll är lyhörd för sina elever så att ingen känner sig misslyckad som person. Det går att ge konstruktiv kritik utan att vara elak vilket jag sett under denna vecka.

Varför?

De temana som jag har arbetat med under det här projektet är teman som intresserar mig, men också teman som jag tror är viktiga att tänka på inför min framtida lärarroll. Vilka minnen vill jag skicka med mina framtida elever? Hur vill jag att de ska minnas tiden i mitt klassrum? Detta tänket innebär också på något vis att jag behöver titta på mig själv och vad jag förmedlar. Bidrar jag som pedagog till att någon elev lever i en roll de inte känner sig bekväma i? Kan jag ändra mitt bemötande? Skolvärd. Även om jag gärna vill svara nej på frågan tror jag att det är viktigt att erkänna för sig själv att man är en del av samhället och att somliga saker gör man per automatik utan att reflektera.Här tror jag att det är viktigt med kunskap. vad blir konsekvensen av att flickor lättare får rollen som frökens hjälpreda och att pojkar oftare får uppmaningar och tillrättavisningar. Behöver gräva djupare i det. Vidare tänker jag att om man medvetengör strukturer för sina elever men också för sig själv blir det lättare att ta ställning till om man faktiskt vill leva i strukturerna som finns eller om man vill ta en annan väg. 

Minns du?

V. 20

Har låst mig vid klassfotot. Vill fortsätta där. Formaten som upprepas år efter år. Barn som förs ihop i stora grupper och förväntas samarbeta och lära sig saker tillsammans. Är det naturligt?
Hur skapar man plattformer i en skolklass.
Hur skapar man plattformer i ett samhälle.
Är skolan en plattform.
Läser läroplanen.
Skolans värdegrund och uppdrag, fina ord, fina tankar.  

Tar mig ut i det offentliga rummet. För ihop personer och fotar. Jobbigt och svårt men också roligt. Men det slutar här. Har redan tröttnat egentligen innan jag tar första fotot. 

Klassfoto

Gemenskap
Minnen
Roller
Samhörighet
Plattform

Kaordisk

Lärt mig ett nytt ord.
Kaordisk.

2S

Knycker inspiration, tack!

Minnen, sanning, fantasi?

 Det är många minnen som kommer när man tänker tillbaka. Skriver ner några i punktform här:
-Skolavslutningarna! Dels när vi gick på led till kyrkan och när vi sen sjöng och samlades på skolgården. Kom ihåg att ***** morfar eller farfar blev dålig ett år, tror att ambulansen kom. 
-Luciatågen och tiden fram till julavslutningen. Vi fick alltid pyssla mycket. Julfesterna med klassen och föräldrarna var också alltid roliga.
-Kom ihåg att man hade jympakläderna i jympapåse och att man hade duschmössa för att skydda håret när det var kallt ute. 
-När vi gick i trean så hade vi klassrum i samma korridor som sexorna, och de eleverna var så himla stora och läskiga. 
-Tyvärr kommer man väl ihåg ****** ******** som alltid var så himla stökig och förstörde i klassen, *** var så jobbig!! 

Någon annans minnen

Vi var ofta i skogen och samla på oss löv för att sedan klistra in i en egentillverkad bok. Man skulle ha med sig matsäck och om man hade pannkakor då va det extra lyxigt. Kom ihåg ***** som lärde oss om de olika landskapen genom att vi fick göra egna böcker och rita lanskapsdjur eller va det ***? Har fortfarande kvar alla böckerna. *** ville att klassen skulle lugna ner sig och hon lovade att vi skulle få glass om vi va lugna. Vi fick ofta glass ändå. Vi hade roligatimmen på fredagar där dom som ville fick uppträda. Kim mimade till "my heart will go on" *** blev så röd att hon va tvungen att gå ut och gråta en skvätt. Vi hade diskon i gympasalen och alla dansade till "magarena" på led för att vinna första priset i danstävlingen. En gång hade vi maskerad i klassen och kom ihåg att ** vann hon va en jättebebis med blöja å napp och jag själv kom tvåa som en "djine" anden i flaskan. På rasterna lekte vi ofta king, puttekula och med pogs. Pogs va de runda plast brickor som man skulle vända på för att vinna dom. Kom ihåg att bambatanterna stod och klagade när vi slängde mat i papperskorgen. Roliga minnen som kommer fram, vi gick i en bra skola med en bra klass.