Femte veckan

Jag gör saker, men vet inte riktigt varför. Är intresserad av något men kan inte riktigt finna vad. Har tecknat Instagrambilder, tecknat händer och letat efter blicken i bilderna på Instagram. Behöver ta ett steg tillbaka. Rita tankekarta. Är frustrerad för jag saknar mitt egna skapande. Vill ha saker i händerna. Gestaltningen känns hittills för digital. Kanske för att det jag utforskar är ett digitalt forum. Försöker kliva ifrån men dras in igen.

Efter att ha utforskat bildflödet på Instagram reflekterar jag över olika saker. Hur framställer man sig själv? Hur använder man sin blick i de bilderna man publicerar. Hur visar man sig som kille? Hur visar man sig som tjej? Kopplar ihop det jag ser med kurslitteraturen jag läser.
Att objektifiera
För vem?
Av vem?

Pedagogisk referens
Att tolka kroppens uttryck, Eriksson, Göthlund, 2004
Att ha blicken, att kunna titta tillbaka innebär att man innehar makt, aktivitet och möjlighet att framstå som ett subjekt. I texten beskriver man hur man genom att förneka någon en blick i en bild kan avhumanisera och objektifiera en person.

Genom historien har det av olika anledningar varit mer vanligt att framställa kvinnan som ett visuellt objekt. Förutom att frånta kvinnan sin blick i bilden finns det andra sätt att objektifiera henne. Att låta kvinnan blunda, beskära hennes kropp i bildvyn.

Vidare finns det en form av aktiv blick som benämns som "the come on blick". Denna blick bjuder in betraktaren till att titta på och skapa sig någon typ av relation till den avbildade. Denna inviterande blick används inom pornografi och modebilder. Denna blick kan kan förstärkas genom kroppens position och gester.