Reflektion

Gestaltningen är avslutad. Jag har dragit mig hela helgen för att skriva den avslutande reflektionen. Väntat på att bitar ska falla på plats. Tyvärr känner jag mig mer förvirrad och oformulerad nu än innan gestaltningsredovisningen. Ska ändå försöka.

Start?

Jag startade mitt arbete i att undersöka Instagram. Jag var intresserad av hur vi framställer oss själva. Att vi hela tiden visar upp en yta, att vi censurerar vilka vi är och lurar varandra till att tro att den ena individen lever ett än mer perfekt liv än den andre. Vad händer med den självupptagna människan i längden?

Hur?

För mig har det varit viktigt att fortlöpande koppla mitt arbete till teorin; både i form av konstnärliga och mer textbaserade referenser. Under processen har jag använt mig själv som verktyg. Jag började med att placera in mig själv i de sammanhangen som jag har undersökt (instagram #me). Jag tröttnade efter ett tag och började istället att betrakta de bilderna jag undersökte. Hur såg de ut? Vad vill man förmedla i de olika bilderna. Hur framställer man sig själv? Från texterna vi läste i bildanalysdelkursen började jag fundera kring hur man i många bilder under hashtaggen #me framställer sig själv som ett objekt. Jag observerade hur blicken och kroppens positioner används i de olika poserna. Jag började att härma bilder, för att sedan komma på tanken om en koreografi- en upprepande absurd rörelse. Bestämde mig för att filma. Ungefär när jag började spela in filmen kunde jag koppla ihop detta projektet med de förra, både tematik och uttryck.

Känt efter

Ratat

Vänt och vridit
Gett upp

Försökt på nytt

Hittat inspiration

Fått idéer

Kompromissat

Tvivlat

Definierat

Fullföljt

Tvivlat

Vad?

Det jag presenterade på redovisningen var en ca 3 minuter kort film. I filmen poserar en person (jag) i olika ställningar. Jag poserar i en koreografi som upprepas. Dels en stående koreografi, dels en sittande. Samtidigt hörs en mörk röst som ger mig uppmaningar i hur jag ska utföra mina poser. Poserna är baserade på stereotypt "manliga" och stereotypt "kvinnliga" poser.  I bakgrunden hörs en musikslinga som är obehaglig.

Varför?

Min tanke med den upprepande koreografin är att belysa hur vi människor följer normer i samhället. Att vi agerar på ett visst sätt eftersom vi förväntas att göra det. Upprepningen ser jag som en symbol för hur vi som människor i många fall lever utan att vara kritisk till varför vi gör som vi gör. Rösten som uppmanar och beskriver hur jag ska posera ser jag som en viktig del i verket. Jag ville att rösten skulle ge känslan av att det människor runt omkring oss, media, normer hela tiden påverkar oss. Poserna som använts har hämtats från bilder jag funnit på Instagram under hashtaggen #me. Jag använde mig av bilder av både män och kvinnor som underlag för koreografin eftersom jag ville belysa normer påverkar oss alla i hur vi lever våra liv.

Musiken är också viktig för att förmedla en känsla i en film. Jag valde musik som skulle ge ett intryck av att rörelsen som görs i filmen är svår att ta sig ur.

 

Nu och vidare?

Under redovisningen insåg jag att jag inte lyckades förmedla det jag avsåg. De "manliga poserna" fick inte tillräckligt med fokus. Dessutom gjorde den mörka rösten att många av åskådarna läste in objektifieringen av kvinnan som mitt huvud tema. Flera av klasskamraterna associerade dessutom min film till modevärlden vilket inte var någon avsikt jag själv hade.

Behöver definiera min riktning i kommande kurs. Vilket spår är det egentligen jag vill fortsätta med?

Jag vill arbeta med andra "gestaltningsmedier". Jag är trött på film och avser hålla mig därifrån under nästa kurs.

När jag presenterade mitt verk på redovisningsdagen kände jag att jag hade velat vara mer förberedd i min presentation. Jag upplevde mig själv som otydlig när jag förmedlade både arbetsmetod och tema. Jag ska försöka att vara mer välformulerad i det jag gör under nästa kurs. Både i handledning och i presentationstillfället. Jag tror att det är en viktig komponent för att min klasskamrater och min handledare ska kunna hjälpa mig i mitt arbete framåt. 

En tanke jag har fått medan jag skrivit detta inlägg är att i kommande kurs undersöka normer i samhället och hur man kan arbeta normkritisk i skolan. Jag inser nu att det antagligen är det jag har velat göra hela tiden.